«
»

Boken, Framträdanden

Sagotåget

08.19.11 | Comment?

Fortfarande är jag lite omtumlad efter publiceringen. Man blir visst aldrig van. Det är fantastiskt att se sin bok för första gången, men arbetet känns inte avslutat förrän boken är utgiven. Efter någon dag slutade jag att leta nya recensioner, men alla jag träffar kommenterar, gratulerar och diskuterar.
Igår tillbringade jag dagen med att göra tråkiga småjobb som måste åtgärdas. Det gör mig alltid lika irriterad. Jag tycker om de stora sträckorna – kanske är det därför jag skriver så långa böcker. Avbrotten var dock trevliga: På förmiddagen gav jag en telefonintervju för ett livsstilsmagasin, och frampå seneftermiddagen tog jag tåget till Stockholm. Det hade varit några spektakulära regnskurar under dagen, men nu var vädret vackert. Dessutom var det påfallande mycket människor i Stockholm. Jag undrade om jag totalt lantifierats efter Romtiden, men sedan insåg jag att det var både kulturfestival och Ung 08. När jag väl tagit mig förbi dem blev det en fin promenad utmed vattnet till Djurgården. Aftonens uppdrag var nämligen att tala för Adlibris, som hade fest på Junibacken.
Just det. Junibacken. Jag hade aldrig varit där förr. Det kan ha berott på att det var för jobbigt med tre barn, men vi tog faktiskt iväg dem på annat. Möjligen hade vi någon sorts ideologiska invändningar – om det nu inte helt enkelt var för dyrt. Lite misstänksam hade jag nog varit, för jag förvånades över hur fint jag fann stället. Dessutom fick jag åka sagotåget. I vagnen hade jag sällskap med två andra ironiska damer, och vi växlade mellan att vara imponerade och att påstå att snart skulle vi blev rädda. Ärligt talat var råttan i Nils Karlsson Pyssling otäckast, tätt följd av Katla och branden där Jonathan dör.
När alla åkt sagotåget framträdde jag och ett antal andra författare. Det talades om tanter och gubbar och pappor och bovar, och jag utlade mig förstås om Göstas och Djävulspaktens fördelar. Om Gösta bytte blöjor vet jag däremot inte – sannolikt inte. De hade barnjungfru. När Hasse blev större följde Gösta med honom på idrottsevenemang, fast han inte alls var intresserad. Så gör en god förälder.
Och så tänkte jag på den intervjuare som frågade Gösta Ekman: ”Vilket tycker ni mest om, att spela film eller teater?” och fick svaret: ”Jag tycker mest om att åka karusell.”

Comments are closed.


«
»