«
»

Boken, Framträdanden

Filmstadens dag

08.31.11 | Comment?

Bloggen är omedelbarhetens genre. Man lever, upplever och – vips! så har man antecknat och publicerat. Sådan är inte jag. Under mina år som recensent har jag insett att raskt journalistiskt skrivande inte ligger för mig. Kanske ligger den vetenskapliga skolningen mig i fatet. I Rom bloggade jag ju friskt, och rätt ofta tätt inpå händelserna. Här tycks det hopplöst. Vardagen har mig i ett fast grepp, och det är inte alltid jag lyckas krafsa ner ens några få spontana rader.

Just det. Spontan. Där ligger kanske en del av problemet. Medan jag under Romtiden fördelade min uppmärksamhet mellan romanskrivande och blogg har jag här det vanliga brödskrivandet att ta itu med. Därutöver ska jag dra för Djävulspakten, och dessutom är 1 september sista dagen för ansökan om stipendium och anslag från en hel rad fonder. Alltså har jag suttit i projektskrivandets rävsax.

Nyss slapp jag ut. Då ljusnar det för blicken, och efter sushilunch och lite mållöst drällande på stan erinrar jag mig nu vad jag gjort och vad jag ska göra.

Igår höll jag det första rotaryföredraget om Djävulspakten. Man talar i tjugo minuter, och jag brukar tycka att det är ett bra sätt att börja ett projekt. Redan för tre år sedan pratade jag om Gösta Ekman, då under rubriken ”Sex, drugs and rock’n’roll”. Nu var jag aningen mer modest i mitt val av rubrik, men nog betydligt säkrare i framförandet. Nu visste jag sådant som jag förr bara anade. Uppslutningen var dessutom över förväntan.

I söndags var det Filmstadens dag i Råsunda, och jag anslöt mig till Ekmansällskapet en stund. De delade stånd med TOFS (Thor Modéensällskapet – eller Thor Odert Folke sällskapet, som förkortningen utläses), en samling bullriga herrar i halmhatt, som hade tombola med vits varje gång (nej, det var inte ett felslag) och omgav oss med en bisvärm av oväsen. Trevliga var de, och deras vitsar var onekligen väl framförda. De berättade den där om mannen som hoppade på ett brunnslock och räknade ”fyrtiosex, fyrtiosex, fyrtiosex” – ja, ni vet.

Vi kände oss lite genusstereotypa. Ekmansällskapets representerades av tre unga kvinnor i trettio- och fyrtiotalskläder, med röda läppar och vackra frisyrer. De spelade gammal schlager från i-pod, men det var nog bara vi närmast högtalaren som hörde den. Dessutom krängde de Djävulspakten så det stod härliga till. Solen sken, folk flanerade förbi, filmtåget tutade och berättade om gamla inspelningar, biografen visade reklamfilm och alltsammans var synnerligen muntert. Och som vi pratade! Och allt det vi sa! Om Gösta, och om boken, och om… nej, det ska jag nog inte tala om.

I morgon bär det av till bokfestivalen i Kristianstad. Om den berättar jag en annan gång.

Länk till Ekmansällskapets hemsida: http://www.ekmansallskapet.se/

Comments are closed.


«
»